Jag kan inte ge mig hän. Jag vet inte hur man gör. Det är som om jag är alltför beroende av min egen tankeverksamhet för att kunna släppa den ens för en stund. Jag måste ha kontroll.Många förlorar sans och vett när de är på konserter. Jag har sett det själv. De får en slags grumlig, frånvarande blick som ändå är helt fokuserad på spektaklet ahead. När musiken tystnat och folkmassorna skingras får man kontakt med dem igen.
Ibland kommer jag på mig själv med att fundera över ett gammalt matteprojekt när jag ser på någon intressant film. Blondinen ger svar på tal mitt i världens största fight, och jag förstår inte vad som orsakade det hela. Jag måste spola tillbaka.
Jag kan inte ge mig hän. Jag vet inte hur man gör.
Jag tänker för mycket.
1 comment:
att tänka är viktigt men det får inte ta överhanden i alla situationer. ibland är att bara känna det bästa här i världen.
Post a Comment