
Så var julafton med traditionsenligt matfrosseri, gemytliga givanden och tacksamma taganden till ända. Jag hoppades i smyg på att den där lyriska känslan och det otåliga nedräkningsbehovet skulle infinna sig i år, men båda uteblev. Ingen av dem har förresten varit särskilt påtaglig på ett par år, men jag försökte verkligen den här gången. You see, förr om åren brukade jag och lillebror alltid sova skavfötters kvällen innan julafton och lyssna på kassettband (ever heard of 'Herr och Fru Bytarbortsson'?). På morgonen rusade vi alltid übertidigt till granen och slet upp en varsin julklapp. Hur som haver så gjorde vi slag i saken och återupplivade denna tradition igårnatt. Det var ett tappert försök, men räckte inte för att ta mig tillbaka några år i sinnet också. But then again, who am I kidding? Julafton 2006 var dock väldigt sympatisk. Jag blev mycket glad över det mesta jag fick, maten var god, jag vann på Familje Geni och vi badade vildmarksbad ackompanjerade av både musik, cider och vin.
Apropå nyår: Jag kanske är Modesty Blaise ändå.
1 comment:
but what do you know, it happened again
Post a Comment